tisdag 6 september 2016

En österrikisk reflektion

I min gymnasieklass så fanns en person som avskydde konceptet pengar. Han hävdade, med ungdomlig självsäkerhet, att pengar inte alls behövdes eller var nödvändiga. Att idag fanns all önskvärd teknologi för att distribuera varor utan detta förhatliga mellanled. Pengar var ett lurendrejeri, en scam, något som bara förslavade mänskligheten och krånglade till vår vardag. På den tiden var jag väldigt beroende av att försvara status quo, rimligen hade vi den mest förnuftiga ordning som vi hittills kunde uppnå tänkte jag, och försökte käfta emot så gott jag kunde. Men mina argument var hala som såpa medan hans, fortfarande lika plågsamt självsäkra, skar som knivar i min, något lillgamla, världsbild.

Idag hade jag velat fråga honom hur han såg på konceptet handel. Var det viktigt att distributionen av varor och tjänster skedde på frivillig basis, på en marknad med självständiga aktörer eller kunde denna omfördelning ske ensamt med hjälp av våra tekniska landvinningar och moderna förståelse av ekonomi? Om jag minns rätt så kom just denna person från något slags vänsterhåll så jag misstänker att hans svar skulle landa någonstans i den senare kategorin och det är kanske också just därför hans åsikter visserligen orsakade bryderier hos mig, men ändå inte förmådde övertyga mig något närmare.

Han hade rätt i att pengar i sig inte är annat än ett smått irriterande mellanled, ett medel vi använder för att kunna få de varor och tjänster vi egentligen eftertraktar. Om vi skulle hitta ett sätt att förskaffa oss dessa utan att beblanda oss med kronor, pund och dollar tror jag inte särskilt många skulle sörja denna förlust- myntsamlare möjligen undantagna- men det som då har hänt är att marknaden effektiviserats så pass att ett urgammalt hjälpmedel och marknadsplattform kunnat tas av daga. Misstror man marknaden och frivilliga aktörers förmåga att via sitt egenintresse och subjektiva rationalitet kunna skapa välstånd och samhällelig harmoni så har man inte tjänat något på att avskaffa pengar med hjälp av ”tekniska framsteg”. Det enda man har gjort är att byta teknikmetod, marknaden finns fortfarande kvar.

Ja, det viktigaste jag har lärt mig från mina studier av österrikisk ekonomi är insikten om vad pengar är i verkligheten. Det vi kallar pengar- kronor, dollar, pund- är i själva verket bara en av flertalet valutor som konkurrerar på marknaden. Därtill är de fiatvalutor, alltså något som explicit fått sitt värde via någons order om att de ska vara värdefulla. I verkligheten är pengar endast den valuta som mest effektivt hjälper oss att komma åt det som vi egentligen vill ha, vilken form den valutan tar går inte att säga på förhand. Historiskt och universellt har guld, silver och andra ädelmetaller visat sig vara de mest lämpade valutorna att använda som pengar, men understundom har så obskyra saker som ris, snäckor och té kunnat användas i samma syfte. Eller varför inte som idag: avancerade varianter av digitala ettor och nollor när det kommer till våra kryptovalutor. Den bästa valutan vi har till hands må kunna kallas för pengar, men det förtar inte att alla de övriga valutorna som förlorade striden om ”pengatiteln” har förlorats sin funktion som valutor i sig själva. Ja, faktum är att allt vi använder oss i våra liv, från medmänskliga gester så som kramar till allas vår slavmästare tiden, på ett eller annat sätt är en valuta.

Vanligen så kan folk få för sig att dela upp livet i två olika sektioner. En där man lever sitt vanliga liv och är medmänsklig, kärleksfull och allmänt glad, samt en som hanterar allt som har med just pengar och finanser att göra. Den ekonomiska sektionen av livet är lite fulare, lite smutsigare, lite ondare än det som händer i ens vanliga liv. Om vi bara kunde bli av med pengar så hade världen varit bra, tänker man och förstår alltså inte att även om vi hade tagit bort, de sant uschliga, fiatvalutorna så hade bara guld, silver eller bitcoin tagit deras plats som pengar istället. Och hade vi lyckats få bort dem i sin tur så hade något annat ersatt dem och så vidare i all oändlighet. Människor kommer inte sluta använda pengar just därför det enda pengar är, är ett effektivt hjälpmedel för oss att nå och kunna föra oss på marknaden. Marknaden är det centrala i bilden, marknaden är det som gör att vi kan utvecklas och bli mer produktiva, få tillgång till det vi längtar efter och drömmer om. Utan marknaden finns det praktiskt taget inget mänskligt liv. Om man förstår det jag skrev ovan, att allt i livet kan beskrivas som valutor, så inser man strax därefter att vi egentligen aldrig lämnar marknaden. Att vara för ”en fri marknad” är att vara för ett fritt mänskligt liv.

Vartenda beslut och handling vi utför är i någon form en transaktion. Även när vi agerar för oss själva. Om vi så beslutar oss för att ta oss upp ur sängen en grå måndagsmorgon så har vi gjort en transaktion eftersom vi sålt en skön sovmorgon för möjligheten att arbeta till oss resurser som vi i det långa loppet värderar högre. Handeln slutar aldrig, vi beter oss snällt mot våra medmänniskor för att kunna få fördelar från dem längre fram, vi agerar kärvänligt mot våra vänner så att de ska fortsätta leverera den vänskap och gemenskap vi värdesätter hos dem. Att vara emot konceptet pengar är i förlängningen att vara emot konceptet marknaden och att vara emot marknaden- det är att vara emot livet självt.

 Nu vill jag inte vara för hård mot min forne gymnasiekamrat för en poäng hade han trots allt. Det han såg när han talade sig förbannad om pengar var en kidnappad marknadsinstitution. Det vi idag kallar pengar är en misshandlad, korrumperad och snart ruinerad form av pengar som bara kan uppehålla sin status för att de backas upp av våld och tvång. Denna form av pengar skapar verkligen ojämlikhet och de orättvisor som vänstern talar om, men svaret är inte att anfalla marknaden, några självständiga aktörer eller de hjälpmedel som de väljer att använda. Svaret är att röra sig bort från våldet och tvånget och istället välja andra, bättre fungerande metoder. Använd guld, silver eller bitcoin. Ja. Det är bättre att sälja och köpa sina varor med hjälp av kramar och ren, skär medmänsklighet än att använda sig av våldets, tvångets och statens metoder. Allt förutom användandet av makt och politik för att fåfängt försöka ersätta marknaden. Undrar just om min gymnasiekamrat har kunnat förstå det idag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar