onsdag 7 juli 2021

En guide till En Kurs I Mirakler för kyrkan

Ett av New Age-rörelsens främsta verk är boken En kurs i mirakler (EKIM) som består av tre delar, en textbok, en övningsbok och en instruktionsmanual till lärare av kursen. Den är med andra ord en bokstavlig kurs ämnat att få dess studenter att bli andliga mästare i samma stil, halt och grad som bokens författare: Jesus Kristus. 

Ja, EKIM är en så kallad kanalisering till den jordiska författaren Helen Schucman
och jag har förståelse att kristna gör halt när sådana påståenden görs - Att människor vill appropriera vår kulturs grundgestalt Jesus Kristus för att propagera deras egna syften och agendor är att vänta och den vaksamhet som går att känna när individer utanför kyrkans sfär hävdar att de har budskap från Mästaren är både sund och önskvärd att inneha. Många som säger sig tala för Kristus gör raka motsatsen, i en bias bestående av lika delar rädsla och förakt för den organiserade kyrkan försöker många stjäla den sympatiska Jesus från den osmakliga ortodoxa kristendomens inramning av honom. Man vill rädda budskapet känner man, men i denna gnostiskt doftande ambition så dödar man den överjordiska form av nyans som evangeliernas Jesus äger. Evangelierna talar inte på enbart en nivå utan på ett sådant flertal att dess form inte kan förändras utan att denna nyansering och bredd hopplöst går förlorad. 

En kurs i mirakler har dock inte detta problem. Den Jesusgestalt som framträder genom Helen Schucmans diktering är om någonting befriande kompromisslös. Denne Jesus är inte knuten till någon tidsbunden agenda eller syfte utan är enbart ute efter att fördjupa och levandegöra evangelierna och den tidiga kristendomens symboliska språkdräkt. Ja, EKIM:s Jesusgestalt använder ett kristet språkbruk rakt igenom och med en skicklighet och lätthet som ärligt talat får en att hoppa till som läsare. Jesus känns igen, måste jag personligen erkänna och jag vill därför yrka på att kyrkan bör ta detta verk på allvar. Vi bör ta del av dess material utan att instinktivt ropa heresi och hädelse. Vi bör lyssna, smaka och se, för att därefter göra vår bedömning om vad allt detta handlar om. Även om vi skulle säga att vi inte kan välsigna dess budskap kommer mängder med människor att inspireras och präglas av detta verk och om vi, i sedvanlig kyrklig förstockelse, är fast i ren ignorans för att vi inte ens brytt oss om att undersöka materialet kommer kyrkan bli ett än mer irrelevant och avlägset alternativ för seriösa andliga sökare i denna Nya Tid. 

Denna text är därför tänkt som en kortare introduktion till EKIM:s budskap. Undertecknad har varken möjlighet och kompetens att i detalj redogöra för allt vad boken säger och medför, men jag vill dela den generella bild jag lyckats uppfatta, för jag vill att än skarpare kristna sinnen än mitt eget gör en förutsättningslös bedömning av detta material. Något finns här, men i det andliga sammelsurium som präglar vår tid är det svårt att urskilja vad detta något är i sin mest solida form av essens. 

Grundtanken i EKIM:s budskap är att varje medveten varelse lever i en desillusionerad tillvaro. Vi lever i en värld skapad av tanken att Gud Fader är vred på oss och vill oss illa. Vi lever i en värld som tillhör Djävulen, splittraren, för vi tror att vi är åtskilda från Gud och att vi förtjänar denna smärtfulla tillvaro mer än en tillvaro präglad av den gudomliga gemenskapens glädje och frid. EKIM vill säga att allt detta är fel. Alla skapade varelser är Guds Son och vi kan inte skiljas från Fadern. Allt lidande, och även världen själv, är en konsekvens av feltänk och vi behöver med hjälp av den Heliga Ande korrigera vårt tänkande till Faderns fullkomliga sinnelag för att lyckas komma hem. Kursens material är till för att sätta det i verket, få dess läsare att förstå hur Faderns tillvaro ser ut och hur vår relation till honom fungerar bortom våra världsliga illusioner. 

Det är en tämligen mastig ambition och det är förståeligt om många ryggar inför den metafysiska grundval som EKIM målar upp. EKIM är tydligt nondualistisk och med många gnostiska konnotationer, i den meningen att den hävdar att vår fysikaliska värld inte är skapad av Gud, ja, den hävdar att Fadern inte ens känner till vår typ av värld. Vår värld är enbart en projektion skapad av Sonens felaktiga tankegångar. Enligt EKIM är vi fast i en "simulation" (obs: ej kursens ordval) som demonstrerar att vi visst har rätt i att Fadern är vred på oss och att han sänder dom och straff över oss. Så länge vi håller fast vid våra felaktiga tankegångar kommer världen vara fylld av lidande och monstrositeter som är helt främmande för en God Faders natur. 

Varför ska vi bry oss om dessa neognostiker? Tja, för det första är det ett utmärkt tillfälle för kyrkan att rannsaka sina attityder och handlingar mot de som hon har stämplat som heretiker och kättare genom historien. Det må vara förkastligt att förvanska heliga budskap, men det är tusen gånger värre att handla kärlekslöst och kyrkans förfärliga historia av förföljelse mot dess avfällingar är något som vi behöver ta varje chans att rätta till. Vi kan inte be om förlåtelse till historiens gnostiker och katharer, men vi kan se till att behandla de nya rörelser av gnostiker som dyker upp på scenen med en annan form av respekt och kristlig kärlek. 

Dessutom, om ett budskap faktiskt är förkastligt så är det rakt kontraproduktivt både att försöka ignorera det eller att aktivt bekämpa det. Båda dessa metoder är antingen impotenta eller så ökar det förekomsten av det fenomen man önskar få bort. Den enda metod som fungerar i längden är att försöka integrera så mycket man kan av det fenomen man finner förkastligt. Ta det som är värdefullt, universellt giltigt och lämna resten åt ruinerna. När kyrkan varit sund är det den strategi hon använt för att få hedendomen att förlora sin potens. Vi placerar vårt kyrkoår baserat på hedendomens principer, vi ser att Kristus är kröningen av de hedniska myterna och gudagestalterna istället för dess fiende och omstörtare och framför vårt budskap så att denna insikt blir förstådd åt de vi vill ska motta kristendomen som sin egen. Detta fungerar så låt oss ha en liknande attityd till den sfär som EKIM tilltalar. 

EKIM är också sympatisk i den meningen att den aktivt, bestämt och konsekvent tar avstånd från att försöka bygga religion. EKIM är inte tänkt att vara grundvalen för en ny religiös rörelse. Den säger visserligen att kursen är obligatorisk för alla som önskar frälsning, men då absolut inte menat enkom i den form som EKIM presenterar. EKIM vill presentera perenniella sanningar som är giltiga överallt, i alla tider och i alla traditioner. Dess språkdräkt är kristen och även om EKIM vill öppna upp evangeliernas mening så är den inte tänkt att gå i öppen konflikt med den organiserade kyrkan och det budskap den förmedlar och håller för sant. EKIM förnekar inte att det finns sanning i ortodox kristen förståelse, men historiens såriga gång har förmörkat sikten för många och det är hart när omöjligt att se den gudomliga närvaron i den organiserade kyrkan för en stor grupp människor. Det är för dessa EKIM:s Jesus vill ge sitt budskap. "Missa inte det budskap kristendomen vill ge bara för att Kyrkan tycks dig ond", lite grann. 

Så. Vad är budskapet om vi för sakens skull accepterar den möjligen skeva världsbild som EKIM utgår ifrån? Vad är det vi är tänkt att göra för att rätta till vårt tänkande? Med ett ord: Förlåta. All metodik som EKIM presenterar kan sammanfattas i denna form av handling. Vi måste förlåta de fel vi ser runtomkring oss. Om världen som vi upplever den är en illusion eller en feberdröm så betyder det att all ondska, misstag och hemskheter vi ser omkring oss saknar verklighetsgrund. Det är inte på riktigt. Gud Fader kan inte förlåta oss i den meningen att för honom finns det inget att förlåta, vi har aldrig gjort något fel. Sonen är rakt igenom utan skuld och kommer alltid så förbli. Så, vårt jobb blir därmed att eftersom vi är i en situation där vi ser fel, skuld och misstag så måste vi förlåta allt detta. Vi måste göra det med oss själva i vårt inre och med alla de vi möter i yttervärlden. Vi behöver lära oss att se att våra mänskliga sinnen är fyllda med tankar om skuld, skam och mindervärdeskomplex och med hjälp av den Heliga Ande ersätta dessa tankar med sådana som är inriktade på att vi visst har del av Faderns kärlek, att hans hem står öppet för oss och att vi inte riskerar någon klander om vi vill återvända hem. Detta är grunden för allt som EKIM talar om - det den önskar lära ut är vad kärlek handlar om och hur kärlek kan omsättas i ren och skär praktik. Dess världsbild och metafysiska hållning är bara tänkt att fungera som ett radikalt alternativ till våra nuvarande modeller så att kärleksbudskapet får utrymme att operera så fritt som möjligt. Våra konventionella världsbilder är nämligen konstruerade för att generera så mycket skuldkänslor och rädsla som möjligt och EKIM menar att om vi håller fast vid dem så kan vi aldrig på allvar förstå kärlekens djupare strukturer. 

Mitt personliga eldprov vad gäller andliga teorier och spekulationer är hur de ser på kärlek och hur radikala deras budskap om denna utnötta term orkar med att vara. Och jag måste säga att EKIM klarar detta test med råge, här får dess kompromisslöshet sin största utväxling. Allt som EKIM talar om handlar i förlängningen om kärlek och målet är att dess studenter ska transformeras så att allt de består av i förlängningen också blir kärlek och enbart kärlek. "Mirakler" definieras av kursen som de händelser som blottlägger kärlekens natur, att förstå, förmedla och uppenbara kärlek är poängen med att genomgå kursens material. Allt annat, som världsbilder, metoder och andliga förmågor i övrigt är bara verktyg som är till för att nå just det målet: En existens baserad och bestående av ren, evig och oändlig kärlek. Det är en hedervärd ambition vill jag mena. 

Jag väljer att stanna här. Jag är långtifrån någon expert på EKIM utan har egentligen bara skrapat på ytan av denna spirande tradition. Jag är ett sinne med mediokert intellekt och inte tillräckliga kunskaper för att vara säker på att inte gå vilse i den nyandliga snårskogen vi lever i och det är därför jag tillkallar hjälp. Kan öppensinnade kristna, som likt jag själv bestämt sig för att kärlek till nästan kommer före att försöka vara bättre eller mer rättfärdig än denne, hjälpa till med att undersöka vad som finns här? Jesus kallar på oss, säger EKIM, det kan vara en chimär eller en bluff, men det kan också vara fullt och fast på riktigt, ett renodlat budskap från vår Herre till för vår Nya Tid. Vill vi verkligen riskera att ignorera Mästaren för att inte riskera att bli sedda som icke renläriga? Jag hoppas inte det.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar